AIK: Spänd båge, spänstiga sportsliga resultat – Kvartalsrapporten synad i sömmarna

• AIK Fotboll AB har kraftigt ökat risken i sin verksamhet sedan ungefär 12-18 månader tillbaka – men har fått betalt i form av förbättrade sportsliga resultat. Dock är det en modell som måste justeras förr snarare än senare.
• Intäkterna är bra, rekordhöga till och med. Matchintäkterna har aldrig varit högre sett över rullande fyra kvartal och även sponsorintäkterna är rekordhöga. Souvenirförsäljningen går bra, men genererar ett begränsat överskott till verksamheten. Totalt genererar rörelsen intäkter de senaste fyra kvartalen på 182 MSEK. Mycket bra.
• Kostnaderna är skyhöga. Personal över rullande fyra kvartal är nu uppe på 140 MSEK och övriga kostnader på 134 MSEK, vilket totalt motsvarar cirka 275 MSEK. En inte obetydlig del av detta är kostnader av engångskaraktär (även om “oväntade” engångskostnader i den här branschen förekommer oftare än man tror): sparkade tränare, agentkostnader för att värva ett halvt nytt lag, bokföringsmässiga kostnader för att släppa spelare man inte längre vill ha (Durmaz, Keita, Magashy).
• Summa summarum så innebär detta att det rullande underskottet i rörelsen närmar sig hundra miljoner SEK. Dvs: rörelseintäkterna har varit nästan hundra miljoner lägre än rörelsekostnaderna över den senaste tolvmånadersperioden.
• Detta finansierar man genom att sälja spelarkontrakt, senast primärt Jonah Kusi-Asare till FC Bayern och Erick Otieno till Raków Częstochowa som genererade ett netto på 33,8 MSEK i Q1 2024.
• Nettointäkterna från handeln med spelarkontrakt sett över rullande fyra kvartal är “bara” på 55 MSEK, så trots att man löpande säljer duktiga spelare så räcker inte det för att täcka upp de underskotten den löpande verksamheten har.
• Så även om driftunderskottet (EBITDA) förmodligen lär börja minska nu av naturliga skäl (färre spelarköp, förmodligen mindre engångskostnader) så måste det löpande finansieras av ett positivt netto i handeln med spelarkontrakt, eller med andra ord: AIK måste fortsätta sälja spelare med betydande överskott.
• Eller, man måste inte bara sälja spelare. Man måste egentligen även utveckla truppvärdet så mycket att man kan skapa nettovärden i truppen på uppemot 100 MSEK per år(!) som sedan måste monetariseras i transfermarknaden för att egentligen inte gå bakåt sportsligt, allt annat lika. Det är en jäkla utmaning.
• Kassaflödet under första kvartalet var starkt, beroende på att man 1) sålde en stor mängd säsongskort, 2) fick betalt för spelare man sålt tidigare (Ayari, Mendes, Tihi), och 3) Fick betalt direkt från FC Bayern för Jonah Kusi-Asare. Per den 31 mars i år satt man med en kassa på lite över 40 MSEK som lär börja minska under året då utgifterna fortfarande är mycket större än inkomsterna.
• Man skriver det rakt ut: För att likviditetsmålet ska nås måste det hända saker på transfermarknaden. Det är inte ett vågat antagande att påstå att både Ioannis Pittas och Rui Modesto med 1,5 år kvar på sina respektive kontrakt är ute till försäljning samt att dessa knappast ersätts rakt av med etablerade spelare när de lämnar.

Det är lätt att ha förståelse för att AIK gjorde en kraftfull satsning för att klara det allsvenska kontraktet 2023. Man har sedan dess spänt bågen hårt och dragit upp den ekonomiska risken i verksamheten betydligt. Man har inte möjlighet att ligga kvar på nuvarande kostnadsnivå speciellt länge, och man kommer behöva realisera så mycket värde som möjligt i truppen för att inte riskera att hamna i finansiella problem.

Med det sagt så är fotbollsindustrin vad den är: byggd på drömmar. Om man i sommar känner att man har möjlighet att följa med i tabelltoppen är det möjligt att man kör på ytterligare ett halvår, hoppas på sportslig framgång och tar tag i de finansiella utmaningarna i nästkommande fönster.

Den risknivå som AIK valt indikerar tydligt att stabila finanser för att kunna planera verksamheten långsiktigt är viktigt. Vi kan få höra Fredrik Söderberg säga “alla klubbar i Allsvenskan måste sälja spelare”, och det är korrekt. Men det är skillnad på att kunna sälja spelare när man själv vill och diktera villkoren för hur försäljningarna ska gå till. En annan konsekvens av nuvarande situation är att AIK tvingas lägga ett fokus på hur man ska hantera underskottet, vilket kan påverka möjligheterna att utveckla verksamheten.

Att balansera det långsiktiga arbetet med en kortsiktig flexibilitet borde fortsatt vara centrala ledord för att nå framgång över tid. Detta är en text av @andersnorlen.

Följ Anders på Substack för fler analyser inom fotbollsekonomin.