ANALYS: Vertikala passningar | “Hugo Larsson och Anton Salétros jämbördiga – Sergio Peña bäst i Allsvenskan”

De senaste dagarnas hetaste ämne i svensk fotboll är schismen mellan Hugo Larsson och förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson. I Sveriges 3-1 seger mot Azerbajdzjan utnyttjade Tomasson möjligheten att genomföra alla sina fem byten, men Hugo Larsson satt kvar på bänken. Mittfältaren acklimatiserade sig snabbt till Bundesliga och det nya laget Eintracht Frankfurt när han såldes för stora pengar från Malmö FF under sommaren 2023. 

Annons:

Även om Larsson byttes in i halvtid under sommarens landslagssamling, och fick 45 minuter mot både Danmark och Serbien, så har han inte varit en lika självklar del av mittfältet som han är i sitt klubblag. Att han inte fick spela någonting alls i Baku motiverades med att Jon Dahl Tomasson vil  “ha fler vertikala passningar”. 

1. Kan man motivera att Anton Salétros petar Hugo Larsson?
2. Vilka är allsvenska bästa vertikala passningsspelare?
3. Spelaren som sticker ut!

Vad är en vertikal passning?

Det var nog inte alla som hade hört talas om en vertikal passning innan helgens landslagssamling. Det är ett uttryck som sällan används men man kan översätta det till en passning som slås framåt i planen. Till skillnad från en sidledspassning som vi hade kunnat översätta till en “horisontell passning” för att använda en motsvarande term. 

Passningar framåt i planen kan definieras på olika sätt och vi har fokuserat på två typer av passningar som många är bekanta med. En “progressiv passning” definieras som en passning som tar bollen mellan 10 och 30 meter närmare motståndarnas mål, beroende på varifrån den är slagen. Helt enkelt en passning som tar laget betydligt längre fram i planen jämfört med varifrån den slogs. 

När vi tittar på  mittfältarna i allsvenskan som slår flest antal passningar till den sista tredjedelen (tabell nedan) så ser vi i mångt och mycket samma namn som i listan över progressiva passningar. Det skiljer sig lite i rangordningen mellan dem men det är idel innermittfältare som är skickliga i speluppbyggnaden. Den största skillnaden är att Djurgårdens Besard Sabovic och Sirius Leo Walta tar sig förbi AIKs Anton Salétros och Hammarbys Tesfaldet Tekie. Det förklaras av att Sabovic och Walta ofta är i en position något längre fram i planen och inte tar på sig den rollen i speluppbyggnaden som Salétros och Tekie är skickliga på. 

Annons

Två spelare sticker dock ut ordentligt mot de övriga och det är Malmö FFs Sergio Pena och BK Häckens Simon Gustafsson. Den senare har fyllt skorna efter sin bror Samuel på ett imponerande sätt. Han får dock stå till sidan för allsvenskans passningskung Sergio Pena som har lika eleganta siffror i statistiken som fötter på fotbollsplanen. Det är lätt att förstå varför de himmelsblå var så angelägna om att förlänga med peruanen. 

Anton Salétros vs Hugo Larsson i allsvensk kontext

Jon Dahl Tomasson har föredragit att spela Anton Salétros före Hugo Larsson, ett beslut som väckt både känslor och ifrågasättanden. Att jämföra en spelare från allsvenskan med en från tyska bundesliga riskerar att bli orättvist med tanke på skillnaderna mellan de två ligorna. Vi kan dock jämföra de två från säsongen 2023 då Hugo Larsson tillbringade våren i Malmö FF och Anton Salétros anslöt till AIK, en klubb han fortfarande tillhör. 

Vi får då siffror som är fullt jämförbara även om man ska ha i bakhuvudet att det spelar in att Hugo Larsson tillhörde laget som blev svenska mästare och Anton Salétros hade en avgörande roll i att AIK säkrade kontraktet under hösten. 

Håller förbundskaptenens motivering när han väljer att hålla en av Sveriges mest talangfulla spelare på bänken? Både ja och nej. Under den föregående säsongen kan vi se att Salétros visade prov på ett offensivt passningsspel som få andra innermittfältare har i allsvenskan. Antalet passningar in i straffområdet gav både förväntade assist (xA) som faktiska assist med siffror som krossade Hugo Larssons. Den senare var däremot starkare i det defensiva spelet (vunna defensiva dueller och brytningar) samt att Tomassons motivering får sig en törn. Hugo Larsson slog faktiskt fler progressiva passningar och passningar till den sista tredjedelen än Anton Salétros, per 90 minuter. 

Sett till hur många passningar som träffar rätt mottagare så är Salétros lite vassare sett till progressiva passningar, medan Larsson är mer pricksäker till den sista tredjedelen. Det är mer eller mindre identiska siffror där differensen sannolikt har sin förklaring i Malmös och AIKs sportsliga förutsättningar 2023. 

I landslaget är datan begränsad med anledning av att de har spelat så pass lite men vi får ändå en indikation. Anton Salétros har slagit i snitt nio passningar per 90 minuter till den sista tredjedelen, i jämförelse med Hugo Larssons drygt sju stycken per 90 minuter. Det har naturligtvis hänt en hel del sedan sommaren 2023 då de båda flyttade till sina nuvarande klubbadresser, och det spelar även in vem som är deras mittfältskollega i landslaget. Men nog borde Hugo Larsson konkurrera på samma villkor och ha en liknande speltid som Anton Salétros, åtminstone om man ska utgå ifrån de “vertikala passningarna” som förbundskaptenen refererar till.